.

Okej kl 07.50 stod jag där på trafikskolan. Sedan åkte vi vidare för att göra halkbanan. Det blev precis som jag tänkte mig. Där är jag med sju andra som jag inte har en aning om vilka det är. Ni vet den där känslan när man känner sig helt ensam fast ändå inte. Nåväl. Han skrämde upp oss ordentligt. För varja minut som gick när han gick igenom hur det skulle gå till , kände jag hur en klump i magen började träda fram. " Ni måste svara på mina frågor annars klara ni det inte, ni måste göra så här annars kan ni packa väskan och gå och blablalbla! När vi sedan börja åka med bilen på själva halkbanan insåg jag till min förvåning att jag nästan bara nästan tyckte att det var roligt. Inte så att jag känner att jag vill åka dit varje tisdag i 3 månader i rad!!! Men det var ändå okej.
Så alla ni som ska göra halkbanan där ute, dont be nervösa! Bara onödigt!

Väl hemma i värnamo cyklade jag till mitt lilla hus (Min cykel har förövrigt frusit fast på 3an och min broms funkar inte , så jag är nog en trafikfara både för mig och andra! ) nåväl så fort jag kom innanför dörren kände jag JULLOV. Dagen fortsatte med pepparkakshuset som dekorerades och nu kommer det bästa. Jag städa hela mitt rum! Jag blir äcklad när jag tänker på allt dam som jag har varit i de senaste veckorna! Sedan hade jag lite familje människor som det blev lite fika med.

Nu ska jag sova