.

Hemma efter en sjukt mysig helg i bohuslän. Jag rekomendera starkt till alla er där ute att besöka denna vackra plats. Det liksom kvittar hur vädret är, eller vad man hittar på. Allt som räknas det är vem du är där med. Vem du dricker din kopp med te, vem du skratta med, vem du ser på film med, vem du är så förälskad i att varje ord han säger gör att du svävar på moln. Du som aldrig älskat någon på det sättet kanske inte vet vad jag pratar om. Så jag antar att jag slutar här.

Jag är en periodare. Det kvittar vad det gäller. Det kan vara träning, nyttighet, TV tittande, böcker eller en som städar klinisk även när det gäller bloggnade. Jag kan inte blogga om jag inte känner för det och jag märker att bloggen blir mer och mer ett sätt att får ut min tankar, kanske därför jag låste den så att bara några få personer kan läsa den. Jag är så rädd att jag ångra det jag skriver, att jag såra någon utan av liksom veta det. Eller att jag skriver ut för mycket känslor att jag skäms dagen efter. Hmm...men jag kan inte sluta. Jag måste skriva. Utan det blir jag tokig. Så jag antar att jag chansar.