.

Människor ser utsidan, de speciella ser insidan

Hittade det här på en blogg innan. Det är verkligen tragiskt! Vi kollar på människor från topp till tå. Vi tänker elaka tankar. "Vi undrar hur han eller hon tänkte när hon tog på sig den där fula grön tröjan i morse. Vi fundera på hur man kan tycker eller tänka som han eller hon. Vi kan verkligen inte förstå varför han eller hon är så himla trevlig mot mig när han inte ens känner mig?!"

Jag är själv sån. Jag tittar på utsidan. Det är ju det första man ser. Vill jag titta på utsidan? Svar: Jag och nej. För kanske är det så ändå. Att man kanske genom utsidan ser hur personen är som "person". Men samtigt har jag tagit fel på det där hundra gånger. Den där tjejen som ser helt perfekt ut, ni vet så att man nästan inte gillar henne ,visar sig vara världens trevligaste person.

Men det värsta är nog ändå att vi bedömer varandra. Vi tycker så himla mycket om allt och alla. Det som bryter från det vi anser är "rätt" Det är helt plötsligt fel. Det som jag tycker det är rätt. Så som jag klä mig det är rätt, den hårfärgen jag har ,det är rätt!

Vi är konstiga